och hon går ut genom dörren och runt hörnet
inte för att hon är påväg någonstans utan mest
för att hon hoppas på att det ska finnas något annat
där bakom hörnet någon sorts förändring

för fastän hon bor i egen lägenheten nu
och hon är vuxen och klarar sig själv så fortsätter
tårarna rinna när tvätten inte tvättas och när maten
har en smak av ingenting precis som känslan av hennes liv

även om hon vet att hon har så mycket mer så går det
inte att tänka så när hon sitter där i soffan och inte
klarar sig utan mamma inte ens klarar av att hantera
sig själv och hon har tårarna i halsen
så fort någon gråter på tv och det är inte ens för att det
är synd om dem utan mest för att det gör så ont överallt
och det är inte bara tvätta laga mat städa man måste lära sig när man bor själv

utan mest av allt måste man lära sig ensamheten