Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
vet fortfarande inte om jag är riktigt nöjd med helheten.


mitt enda sällskap är de bortfimpade drömmarna

hennes poesiviskande röst i mitt öra
röken virvlande runt mina fingrar
och ljusets fladdrande låga i den
vindstilla sommarkvällen

en ensam människa högt över marken
på den blommande balkongen i något
försök att fly från den verklighet som flåsar
i nacken och allt som tyder på liv
är det svalnande teet och ett askfat
fullt med fimpade drömmar




Fri vers av mineralhjarta
Läst 467 gånger
Publicerad 2006-10-08 20:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

mineralhjarta
mineralhjarta