Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Fick inspiration till denna dikter för någon dag sedan när jag skulle skriva en uppsats i Kvinnohistoria


1321

I månbelysta minnen
dansar drömmarna med sand
och ögonen följer havet
som leder till främmande land

Minnen om en längtan
långt långt bort härifrån
Men plikt och trygghet väntar
kanske var livet bara ett lån?

För imorgon är det bröllop
Om hon bara haft något val
hade hon följt sitt hjärtas Ende
som nu delar hennes kval

Aldrig mera en kärlekens kyss
Aldrig mer någon frihet
För alltid bunden till ett liv
i äktenskapets trohet




Fri vers av Maskros
Läst 176 gånger
Publicerad 2006-10-10 21:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Maskros
Maskros