Om du var här
skulle jag värma dig
under mitt täcke

krypa så tätt intill
att dina tårar föll
på min kind

krama dig så hårt
att all sorg
tvingades ur din kropp

Din Tomhet
skulle jag fylla
med Kärlek

men du är för långt borta
och jag finner inga ord
som är tillräckligt
tröstande

Så när jag lägger på luren
lämnar jag dig
med dina minnen
din sorg


(och försöker tänka
att det kanske är bäst så)