Jag ser att glittret är kvar
som om det bubblade inom dig
Och det känns ännu när du rör vid

när du överskrider tomheten mellan oss
med dina

så sköna

händer, när du omsluter mig som om
du höll en fågel i din hand

ömsint, nästan andäktig

Kanske är det ett spel du spelar för mig
eller så känner du så inom dig

Men det här är en hyllning

nej förresten det är en rit

vår gemensamma seger över döden
över ensamheten, sorgen

och våra rädslor

Just nu när vi ligger här sida vid sida
blänkande av svett

i ånga och andetag

Gudinnans barn så långt borta
från offerlundarnas mörker