nattvindarna viskar mitt namn bortom berg och hav där uttömd tystnad gror i frostvit skymning beger mig av i en tid av liv begränsad fram till min död jag hungrar törstens bröd i hungersnöd att mätta min kliv att forma mitt liv ett frågetecken utelämnad till okänt svar jag är det enda jag har