nattvindarna viskar
mitt namn
bortom berg och hav
där uttömd tystnad gror i frostvit skymning

beger mig av

i en tid av liv
begränsad fram till min död
jag hungrar törstens bröd
i hungersnöd
att mätta min kliv
att forma mitt liv

ett frågetecken

utelämnad

till okänt svar


jag
är det enda
jag har