Hon sprang, bort från svek och lögner, bort från verkligheten. Hon sprang ända tills hon kom till en klippa. Väll där satte hon sig ner, Farligt nära kanten och livets slut. Allting har ett slut, och nu trodde flickan hennes slut var kommet. Hon väntade på att sista kapitlet skulle skrivas, på att sista meningen skulle fullbordas. Hon väntade på att författaren skulle färda berättelsen,
Berättelsen om hennes hopplösa liv. Nu var tiden inne, hon gjorde sig beredd men just då kom en vän springande. Han bad henne snällt att strunta i sina planer. Flickan kände lycka, lycka över att äntligen betyda något för någon, hon lät honom hjälpa henne upp, och dom gick därifrån tillsammans. Allting har ett slut, men så länge någon älskar en, är inte tiden för slutet inne, det finns alltid en annan utväg!