Nu minns jag hur jag kände
i kalla händers väntan
i varma tiders längtan
I Boreglidig gata när kylan kinden brände

Snabb fot framåt gå
Sitt ej. Nej, upp och stå!
Nu är det dåtid innan det händer
Allt går för långsamt, men vinden vänder


Sen minns jag hur det kändes
i varma händers längtan
i kalla tiders väntan
i vårgalningens göke då heta blickar brändes

Mjuk fot på grönt strå
sa någon \"stopp!\" så var det så!
Då tog man minst en sak i sänder
och det var långt kvar till november