Du är den jag aldrig fick.
Trots att jag försökte. Bet och slog och skrek och älskade så jag gick sönder.
Du är den som jag fick tvinga, forcera, plåga mig att glömma.

Du är den som fick stanna vid en dröm. Den perfekta drömmen.
Som jag drömde, drömde, mardrömde om tusen nätter och dagar och sen tusen till.
Du är den som jag inte kunde vakna ifrån och bara torka av mig som svett.

Du är den som betydde mest och alltid betyder mest.
Den som alltid gör att det drar till i magen när du kommer upp på något sätt.
Du är den som för alltid flyttade in i mitt inre.

Och nu fick jag plötsligt. Långt efter att sista hoppet släppts.
Fatta hur jag gråter av lycka. Fatta hur jag biter och slår och skriker och älskar av lycka. Fatta hur det drar till i magen hela tiden av glädje, kärlek och stolthet över dig.

Fatta hur ont det gör av hur mycket jag älskar och hur mycket intressantare världskiten blivit.
Du har slutat göra mig olycklig. Du gör mig både smart och kåt.