En liten flicka, söndergråten av allt hat.
Hennes ögon är röda, hennes röst darrig.
Folk börjar tvivla mer och mer, på hennes falska leénde,
som sprider sig över hennes läppar
så fort hon träffar någon.
Denna flicka lurar bara sig själv.
För alla andra ser, men vågar inget säga.
Dom är rädda att flickan ska bli sårad
och känna ännu mera hat.
Men flickan har lurat sig själv
för många gånger nu.
Snart ler inte hennes läppar mer.
Dom är döda, precis som flickans ögon.
Och precis som flickan. Hon är död