ja
allt slår, men inget lika mycket som dujag visste inte riktigt vad jag skulle kalla dig jag visste bara att om du frågat hade jag mer än gärna krypit ner i din hals och stannat någonstanns där mellan hjärtat och lungorna om du hade bett mig hade jag säkert skrapat bort den mesta gråten/spyan ur din hals jag hade bosatt mig i din puls bara för att få vara sådär pulserande som du sådär tydligt nära
|
Nästa text
Föregående Andrea |