Ja nog är du en stark man alltid.. ingen lögn.

Speciellt förstod jag det när du höll fast mig,
sådär som dom gör på film.. bara på film,
eller som när man läser ur aftonbladet..
nåt skit som har hänt.

Du säger dig
vara en fighter för människan,
är det jag som missförstod eller
menade du egentligen MOT människan..?

Nog är du en fridskämpe alltid..
speciellt när du berövade mig på min frihet,
med dina äckliga händer och fula ord som
du så noggrant limmade fast i minnet på mig.

Nog är du passionerad och eldig som få..
Speciellt när du knullade mig hårt samtidigt
som du drog i mitt hår, höll mina händer
och slog mig i ansiktet...
sådär som man faktiskt fantiserat om ibland,
men du tog mig på orden
och du gillade sport så det blev din sport.

Visst var det jag som var boven i dramat..
när det var du som ordnade och styrde upp, l
åste in mig i syfte, såklart och nej nej inget dumt,
nej inte alls, att få mig produktiv...
städa...tänka..förbereda, laga mat, suga av,
tvätta din rygg fri från allt skit.
Inte gå ut, sa du
inte gå ut ingenting där ute i världen för dig...

Ja visst har du tröstat och stöttat när jag
gråtit floder efter dina översvämningar...
inte skulle jag behöva ringa varken kompis
eller psykolog när du förstod allting
och knullade ömt en kväll.

Visst var det du som plåstrade om mina sår
och dolde mina blåmärken, inte skulle det
behövas en läkare för sådant, du kan ju allt!

Åh man, visst är du stark alltid.
Med så många bördor att bära
kan du ju aldrig få nån ro.
Ingen lögn där inte.