Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Har du någon gång haft den där känslan ,att du vill tycka om någon så otroligt mycket. Men att du inte kan för du tror han/hon ska svika dig,eller inte alls tycka om dig på det sättet? Ja så känner jag mig just nu...


Fan ,där föll jag igen, jag får verkligen inte

jag kämpar..

Håll den borta !

Jag tar i..

Försvinn !

Du kommer in i mitt huvud igen..

Varför?

Du ler mot mig..

Jag får inte !

Du kommer imot mig,jag står helt still ,jag kan inte göra
något annat. Jag omfamnas av dina armar,mina ben börjar skaka.
Fan, där föll jag igen.
Jag vaknar i sängen,svetten rinner ner för min panna
Suck,det va bara en dröm.
Jag är rädd, men det vet du inte om, du vet inget alls.
Jag får inte,jag får verkligen inte.
Jag faller så lätt, neej!
Jag går vägen fram jag ser dig,du kommer imot mig,du säger mitt namn, jag vänder mig om och ska börja springa,springa ifrån dig,dig som jag vill tycka så otroligt mycket om,dig som jag vill älska tills jag spricker.
Men jag vågar inte

jag springer

det kännar inget till

jag faller,marken är hård imot mina händer

Du kommer i kap mig, jag kastar mig i dina famn,
Där jag vill stanna

Men jag kan inte,jag vågar inte gilla dig så mycket som jag igentligen vill

Du sviker mig bara...




Fri vers av Kajsa Holmdahl
Läst 318 gånger
Publicerad 2007-01-23 20:23



Bookmark and Share


  Havsjungfrun
såå fint ...
2007-01-24

    mizzW
Den ejättefin K ;D
2007-01-24

    rosentagg
den va skit fin.
2007-01-24
  > Nästa text
< Föregående

Kajsa Holmdahl
Kajsa Holmdahl