Hon sa att det aldrig var samma sak när jag sa det.
\"Inga stenar flyter av sig själva\".
Och som jag lyssnade. Och sjönk.

Alla ord kräver en lyssnare.
Denna känsla söker en väg.

Det är som;
Kall luft i varma lungor.
Svåra ord på enkla tankar.
Döden nära om man vill.

Tystnad. Sen blev orden mina.
\"Fel är att våga leva\".
Och där hon satt.
Lyssnande i min väg.