om man snurrar alldeles för fort på en kontorstol
och kastar sig i vattensägen på mage

hamnar man nästan i tron på att man inte väger något alls.
men därinne i tron på inget alls far hastigt monster förbi

jag kan knappt öppna ögonen till mitt sinne
för där inne bor det läskiga

svart,hårigt och skrovligt fast jättelikt mej

det är värre att inte måla det du är rädd för och att bara måla en söt liten blomma

som hamnar på fel sida pappret

jag har tur som kan bli utspelad av mina egna tuschstreck
men det blir så jävla snyggt och
jag är skräckslagen av övertygelse

att detta är min drog