jag höll ett barn i min famn idag
en helt ny liten människa
jag förundrades

så genomskinligt tunn hud
så perfekt skapnad
och så hel i sin närvaro
vet ännu inget annat av
är fortfarande ett med världen

hon blev lugn i min famn
gnydde lite
stillades av närheten

barnets hunger är världens hunger
barnets vila är världens
undret är oupphörligt
och allas