Delegaterna hade samlats i Storkyrkan under \"St. Göran och draken\". Det var farligt att vistas här så delegaterna stod och mumlade för varann om faran med att bli upptäckta.
- Ni behöver inte oroa er! sade en röst bakifrån statyn. Plötsligt rusade gestalten upp och ställde sig uppe på statyns fundament.- Jag har något som de inte har!
- Vad då? sade den avsatte statsministern.
- Den tillförordnade förrädaren och guvernören av Sverige! Han hoppade ner bakom statyn igen och fram rullade den lätt misshandlade \"guvernören\", lite lätt omtöcknad, men vid liv.
- Ni får vadsomhelst! Bara ni befriar mej! sade den lille mannen.
- Tyst med dig! sade den mörka gestalten och drog till mannens munkavle. - Så vad säger ni? Är ni redo för en revolution?
- Vi vet ju inte ens vem du är! sade statsministern igen. Gestalten log i mörkret, och så slängde han av sin rånarluva.
- Det är inte möjligt! sade den föredetta miljöministern.
- Vad? viskade statsministern.
- Det är... Otto Skorzeny! Gestalten log så att ärret på hans vänstra kind syntes ordentligt i ljuset.
- Bingo! Du har så rätt! Hur kände du igen mig? sade Skorzeny och gick fram till den smale mörkhårige mannen i kostym.
- Min farfar... flydde från Auschwitz. Han berättade om... lärde oss om nazisterna. Om \"alla\" nazister. Även dess främsta soldater.
- Så du är en... hmf... jude?
- Nej. Min far var. Min mor var katolik.
- Jamen! Då behöver du inte frukta något! sade Skorzeny och klappade mannen på axeln, samtidigt som han log. - Kom med fram till altaret skall jag visa min plan! De flesta delegaterna följde efter honom, så han märkte aldrig att statsministern och miljöministern slank ut i natten. De visste att de nu hade tagit sig vatten över huvudet...