jag svär på att jag skulle
om jag fortfarande visste namnen

om smultronnätterna, jag skulle skriva
om glasmånen och det fuktiga gräset
skalven, bränderna
tyngderna du bar i dina ögonfransar

det är länge sedan, alla minnen

blir romantiseringar i efterhand
jag glömmer de små sticken i bröstkorgen
blåskimret i huden, hur det ömmade
i många dagar efteråt

jag borde ge dig ett annat namn nu
jag borde våga mig på
något mindre än saknad