och ändå är du inte borta.

de pratar om minnen,
att minnas dig

men hur ska jag kunna
när du fortfarande finns
när du är i så många tankar?

så svårt då
att göra dig till förfluten tid,

till någonting
förlorat.

du finns ju, mormor,
hur skulle du kunna annat?

vi tänker ju dig.

vi är så många som
tänker på dig,

så många hjärtslag
du inte flyttat ut ur,

så många platser
där du bor kvar,

så många människor.

hur skulle du då, mormor,
någonsin kunna

bli enbart ett minne?