Och du log
Ett spruckt leende
Silade blodet mellan dina tänder
Och spottade ur dig orden
Som skar i mina armar
Djupare än rakblad kunnat
I en enda rörelse
Krossade du hoppet
Om ett värdigt slut
Utan de vanliga klychorna
Eller bitterheten

Så du såg på mig
En oseende blick
Med focus miltals därifrån
För att hitta något stabilt
Ett andetag
Dina täta ögonfransar
Målade världen svart
Och dränkte mig
I hatfylld sörja
Men endå kunde jag inte förstå
Hur detta kunnat ske
Jag hade ju inte gjort något fel
Bara
Älskat