Tusenåriga drömmar
Spinner sina trådar genom sinnet
Väver min värld
Väver fotspåren av beduiner, av stenåldersmänniskor, av de trevande första landdjuren
Lever de som varit och de som ska vara

Störs jag så skriker livet
Famlar skepnaderna och bleknar skuggorna
Brister vattnet och låter upproret välla in
Men i min slummer växer väven,
Vilar världen