På fest med en drink i handen, vilken som vanligt är kall och pinsamt våt av nervositet.

Instoppad i en prydlig klänning.

Hjärtat som bankar och jag som vill ut, jag passar inte här, jag hör inte till.

Jag är ett märkligt djur som av ett misstag blivit insläppt i de välkläddas salong.

Det hjälps inte att jag har tränat, det hjälps inte att orden jag säger är nog så bra att avyttra, det hjälps inte att jag köpt mina kläder där också ni köper dem, det hjälps inte.

Är det lukten som förråder mig?

Är det mina stora, rädda ögon som avslöjar mig?

Det finns trettio varelser här inne av vilka tjugonio är mänskliga och en troligen har landat från yttre rymden, den sistnämnda är jag.

Förlåt, men jag kan inte slappna av på den här festen förrän jag står på händerna.

Jag kan inte slappna av på den här festen förrän det kommer in ett gäng indiska meditanter som enleverar sig långsamt från marken.

Eller vi alla rullar nakna i daggen tills morgonen kommer, och lyssnar på väldigt hög musik vars dunkande pulserar tillsammans med trumman i min bröstkorg.