Utan dig här hos mig är jag inte hel,
smärtan bränner i varje fiber i min kropp.
Varje meter mellan oss känns bara så fel,
för mig långa liksom ett helt maratonlopp.

Saknar dig här hos mig både natt och dag,
i en tom säng är det nästan omöjligt att sova.
Det är inte lätt att känna sig såhär svag,
långa avstånd smärtar vill jag lova.

Mina armar värker av bristen på kramar,
inte vilka som helst utan just dina.
I resten av kroppen sliter hungriga gamar,
varje ny dag utan dig blir en evig pina.

Önskar att jag kunde gå i ide varje vardag,
liksom björnar och många andra djur gör.
Helgen blir min sommar för ett litet tag,
när du åker igen känns det som att jag dör.

Utan dig här hos mig känns allting kallt,
väntan på helgen som blir som en evighet.
Men varje stund tillsammans är värd allt,
gränslöst underbar precis som din skönhet.

Du smakar som godis på min sugna tunga,
av dig får jag aldrig någonsin nog.
Kärleken som håller oss evigt unga,
det hemliga elixiret är vår älskog.

Jag är övertygad om att allt har en mening,
det är inte slumpen som gör att jag ler.
Beviset för mig är vår himmelska förening,
som gång på gång visar att mirakler sker.