Hon plockade ner dig från molnen igen
och hon sa
”Jag kan vara din vän men sen får det va bra”
Hon sa inte att hon minns precis hur det var
när ni dansade på parkeringsplatsen

Inte för första gången men kanske den sista
hon släckte din gnista med orden hon sa
”Jag är inte drömmen du trodde jag var
Jag är inte hon du trott du vill ha”
Jag sa inte hur ofta jag tänker på den natten
Hand i hand på bryggan över Stockholmsvatten


Men jag håller inget jag inte kan lova
Jag blir alltid sådär konstig när jag behöver sova
Jag blir alltid sådär kall när du kommer för nära
Vi blir alltid sådär fel, det här kan inte bära
Det kommer inte bära
Det kommer inte bära
Kom inte för nära
Det kommer inte bära

Så jag hämtade ner dig till verkligheten
och jag sa
”Jag kan vara din vän”
Du sa
”jaha, men kanske sen?”
Jag sa inte att jag helst vill glömma den
natten då vi gick vilse genom tvåsamheten

Du säger att jag säger att jag aldrig kände
Jag säger inte att jag minns precis vad som hände
att jag fortfarande kan känna händerna som brände
Men jag var aldrig riktigt hel, vi var aldrig riktigt kära
Och vi blir alltid sådär fel, det kommer inte bära

Nej jag håller inget jag inte kan lova
Jag blir alltid sådär konstig när jag behöver sova
Jag blir alltid sådär kall när du kommer för nära
Vi blir alltid sådär fel, det här kan inte bära
Det kommer inte bära
Det här kan inte bära
Kom inte så nära
Vi kommer inte bära