jag kan inte minnas
att jag såg när ni ledde iväg dem
men det kan också vara så att jag förträngt
hur de leddes som får till slakt
av de givmilda nya bekantskaperna.

de sade kanske inte nej
de kunde nog inte ens säga sina namn
det hade ni sett till när ni bjöd på
det de inte ännu fick köpa själva

jag minns hånskratten
då unga kroppar försiktigt sätter sig
för att skydda ömmande underliv
samtalen om vem av er som gjorde vad
och hur många som var där samtidigt.


det är inte att tvinga om de inte säger nej.
-det är bara jävligt roligt...