När nattens värme smeker mig i nacken
Längs mina ryggkotor, ryser jag i detta mörker
Aldrig har jag tyckt om nätterna när de är mörkt
Så svart som mest

När nattens vind smeker varje liv fönstret utanför
Kan jag sitta i min obekväma stol och låter mina egna
långsamma andetag mot tomheten framför

Varje liv har sina egna andetag,
Vare sig vi ser eller inte
Vare sig vi känner eller inte
För varje liv har sina ljudlösa, känslösa andetag

Precis som våra tankar,
De är ljudlösa och osynliga
Vare sig någon försöker se med en röntgeblick

Varje liv har sina andetag
Precis som varje tanke har sin osynlighet

Än sitter jag i min stol medan
Nattens osynliga andetag smeker mig
Så fjäderlätt, så fjäderlätt medan jag ler åt mina
Egna drömmar, bara jag vet
Vad som sker i mina drömmar

It\'s just my dreams
Just my dreams, my dreams