Hon är den enda i klassen som inte har en bästis. Hon är mobbad av nästan alla, men hon är inte mobbad av den hon ser upp till. Jenny. Jenny, älskad utav alla med de bästa betygen och det snyggaste utseendet. Helt perfekt. Henne skulle hon vilja vara bästis med.
Men Jenny ser inte henne. Hon är bara med de populära.
Hon är bara med de populära.
Det ekar i huvudet.

Lunchen bestod av fiskgratäng med broccoli och potatis. Hon tog lite och hällde upp mjölk till sig själv.
Lyfte upp brickan från bänken och skulle hitta ett bord i den stora salen.
Då hör hon att någon säger hennes namn. \"Fredrika.\"
Hon vänder sig om. Där står Jenny. Hon blir stum.
\"Får jag äta med dig? Var vill du sitta?\"
\"Ja... Jag vet inte...\"
\"Vill du följa med hem till mig idag så kan vi göra läxorna tillsammans?\"
\"Eh...\"
\"Det tar jag som ett ja.\" Hon ler.
\"Ja.\" Fredrika lyser som en sol. Det har hon gjort i fem sekunder nu.
Det var länge sedan sist.
Värmen låste upp hennes glädje och hon strålade resten av veckan, nu när hon hade Jenny.
De blev bästisar till slut.

Slut!