Vad ska jag göra med mina drömmar?
Foga dem till mig med dunmjuka sömmar?
Kasta dem ner i ett avgrundsdjup?
Eller kasta mig själv nerför dess stup?

En förlupen stjärna blinkar förnöjsamt.
Ser sig omkring i lustfylld dans.
Glad att inte veta var den är.
Viss om att livet är cirkulärt.

Jag rimmar dåligt med stjärnans bestyr
för jag blir på tok för yr.
Det räcker med mindre för en sådan som jag.
Åtminstone känns det så idag.