Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag går min väg vid midnatt

Midnatt är här,
en midnatt ska jag gå,
inte denna natt
men någon gång,
går jag min väg vid midnatt

Midnatt är en hotande tid,
skrämmande,
med långa tentakler.
Långsamt försöker tiden
gripa tag i mig,
snärja mig
dra mig med i sitt mörker.

Jag vet att mörkret ibland
får tag i mig,
jag känner dess andedräkt,
Känner hur den sveper sig
om mina sinnen.
Ännu har jag varit stark nog
att slita mig loss
Ännu har lusten att leva
varit stor nog.

Någon gång kommer tentaklerna
att gripa om mig när jag är svag,
Förr eller senare kommer det att ske.
Då kommer jag att välkomna dem
låta dem vägleda mig
in i det totala mörkret
varifrån jag aldrig kan återvända
Någon gång...





Fri vers av Serenade
Läst 245 gånger
Publicerad 2007-04-17 01:15



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Serenade