En helt ovanlig söndag
Ack så förblev ordet blott ett ord
Allt vi trodde oss veta men ej visste
Analkande morgon med rimfrost i strupen
Nordanvinden drog igenom rummet
Du talade om det som inte fick bli
Jag sa att utanför börjar livet
En helt ovanlig söndag
Ack så förblev drömmen blott en dröm
Ingen av våra önskningar blev besannade
Skymning i hjärtat och höstlöv i håret
Den gångna sommaren andades imma på fönstren
Viskade du mitt namn när åkrarna suddades ut
Var din resa mållös eller var det bara jag
Efter dagarna föll alltid nätterna alltför hastigt
Ack så förblev du du och jag jag
Vi hann aldrig förmå oss att bli mindre
Småtimmarna var stora som hus och klockan stod still
Min nakna tanke somnade under täcket hos dig
Jag önskade att vanmakten stod mig bi
Allt för att inte glömma en dammig saga om oss
Det var en gång någon annanstans...