när jag vaknade i morse
hade frosten kommit
brett ut sig som ett
tunt täcke över livet

då kom dofterna tillbaka
och smaken av ditt morgongrus
det svartnade för ögonen
som det brukar göra
när jag tänker på dig

jag ringer dig
som jag alltid gör
när minnena spytts upp igen
jag har nästan glömt din röst

telefonsvarare
och din röst är precis som den var då
det fladdrar till i magen
och allt blir svart

när jag vaknar igen
ligger jag och telefonen
fastfrusna på det iskalla golvet
täckta av ett tunt laget frost

låt det börja töa snart tänker jag
och hoppas att telefonen hör