Krälar på golvet likt
en ödla, en orm
Dörren är i sikt,
men synen – en storm.
Var finner denna
stränga världsförvridning
sin logiskt enda
och tyngda bestigning?

Frekvenser och avvikelser,
normalfördelning och poesi
ger ej handen, men du ler
och ler och ler åt heresi.
Den tyngsta vägen uppåt,
men omvänder sedan.
Smaragdgröna toppar. Neråt
blir lön för mödan.

Dalen, den eviga dalen,
där fåglar kvittra samma sång.
Samma sång som ren
stämma i crescendo lång.
J\'accuse!
Vittnar broderier om
en herre nämnd Marcuse,
eller förebådar allas dom?