Det slår mig så hårt att jag formar mig efter dig
för det är fel
mitt stora jävla fel

vi vill båda skylla på varann nu

och nu blir du arg på mig såklart
för jag låtsas tycker du

men tror mig jag låtsas inte mer än jag behöver
jag försöker bara forma mig
anpassa mig till hur du mår varje dag

det är mitt fel

du har aldrig format dig efter mig
och efter det jag säger eller gör
du säger vad du känner och tar dina eventuella straff

det är också mitt fel
mitt stora jävla fel

och jag blir aldrig arg
bara när jag inser att jag formar mig efter dig
att det är du som blir arg först
och att det är när du är glad som jag är glad

är det det som är vänskap?
att må som sin vän?
och är det när man inte mår som sin vän som hålen i hjärtat skapas?

och hur fan ska jag vara
när jag vill vara glad?

och hur fan ska jag göra
för att få dig att orka?

jag är inte heller en högt uppstående gud