Dina ständiga
tårar mot
stationen och den
oavbrutna
silhuetten av en dröm
mot trottoaren
blev för mycket.

Så jag flydde
med klumpar
och nertystade
stavelser i halsen.
För att finna
någon att le med
och för att kunna
låta ballongerna
blåsa bort utan
att tvingas kyssa
dom adjö först.

Ögonlock bara ljuger,
ögonlock ljuger.