Jag är rädd för den dagen

Den dagen då jag får höra att
Du har tagit dina sista andetag
på en sjukhussäng i Östhammar

Rädslan tar död på mig
Jag vågar inte träffa dig
Som du är nu, så sjuk

Jag vågar inte träffa dig
För att jag vill inte fälla tårar
Och falla till hålet där jag har varit

Med tankar om att du missar
Min student, min första lägenhet
Mitt första jobb, mitt unga liv
Du missar stunden då
Du bygger en lampa av trä av stoltheten
Till mig, som du gjort till mina systrar

Jag är rädd att behöva uppleva en begravning
Jag är rädd att behöva uppleva tusen tårar
Jag är rädd att behöva se en människa utan sina andetag

Jag vill inte behöva sakna dig
Morfar, snälla, överlev för min skull <3