Älvorna

sveper sina slöjor

över träd an 

till  näktergalens sång

vid bäcken 

där kabbelekan blommar 

i det  

silverklara vattnet

Jag böjer mig 

 plockar en maskros

för att blåsa

de vingförsedda fröna  

över gräsmattan

En padda hoppar förbi

gömmer sig 

 under daggkåpans

daggfylda blad

Stillheten vilar

runt mig

det är dags att sova

för att få 

 möta morgondagen