Oberörd
Ibland gör det ont att veta att du är borta
Att du har försvunnit bort
från det som var mitt
Lämnat vägen orörd bakom dig
Mina steg gick taktfast
åt andra hållet
Hans hand är så varsam
mina tårar rinner så lätt när han är nära
Men inte på samma sätt
som när du var här
Livet är mer ljusblått nu
men dina steg värker
Du raspade sönder
det som var vackert
och han gör sitt bästa för att laga
Sitter på knä och plockar dina synder
medan du letar nya glashus
Plockar sten efter vägen
Han förstår inte varför
han inte får röra mig så
Du vet
även om du alltid ignorerade
Jag skäms för att jag undrar
Undrar vart du går
Jag tror jag vet nu
Han har helat det han kan
Jag vet varför hjärtat skriker
Du är på väg bort, äntligen
Men utan att verkligen förstå
vad du gjort