Ibland bara funkar det inte att gå vidare
utan skugga
och utan stöd vid varje sida
våra sorger
kan bli till minnesbilder
som prätar sig fast i minnet i tusen år
och sen aldrig mer

det är rädslan för livet som gör oss tysta och tillbakadragna
det är smärtan i själen som får oss att vägra ta minsta steg
det är för smärtsamt att förlora
och det vet vi,
därför låter vi bli att satsa

för vem kan läka tusen sår i tider som denna
för problemen är inte blod och svält
utan det som finns inom oss
äter vi upp oss själva?
nej, vi bara drunknar
i livet sjö

och vi har inte lärt oss alla simtag än.