Du som tror dig vara stark och egen
är egentligen
som svag och konstlad fransk mat
på silverfat;
Bara stor i ord och liten på jord
Inte för annat än ögat gjord
Ingen hann smaka, var den god?

Du svävar så högt över oss vanliga,
ja oss dödliga.
Försiktig nu, inför det öde som stundar
när du blundar.
Då faller du liksom vem som helst
på för hög häst

När du är så bräcklig och svag
tror inte jag
att du kommer klara fallet så bra
då de andra
du klivit på för att den högsta häst nå
nog vill få
sin hämnd för sina märken blå

Se till att du börjar behandla
alla andra
korrekt, som medmänniskor
För vad du än tror
så är det de som kan ta emot
om du blir ostadig på fot