Jag försöker sitta ihop försöker vara hel provar med klister och tejp och häftstift och stygn men skarvarna spricker och blöder och kliar

allt jag vill är att fylla hålen med någons läppar som säger min sanning och någons händer som bränns

suga livet ur någons blod för att få mitt eget att rusa låta någon dö så att jag kan leva stycka mig själv och lägga i bruna papperspåsar försöka sälja fast ingen vill ha

jag sätter på mig linser och ser ljus och kanter tror att någon hällt klarsyn i mitt öga men ser ändå bara inåt blir blind och konsumerar fast jag älskar

vet allt men förstår inget säger en del men menar dubbelt så mycket tror att jag släpper in dem men sätter egentligen upp taggtråd

jag föds som ny varje morgon men har ännu inte levt min första dag jag kanske kan vara så bra som man ska jag kanske kan vara halvhel jag kanske inte behöver mig.