Jag vandrar i dimma
Ett töcken
En känsla av tomhet
Sedan du lämnade mig
I en ström av blod
Jag skriker ut min sorg
Över något som aldrig skulle varit
Och mitt barn som jag aldrig får se

Min älskade lilla unge
Som inte blev mer
Än en slemklump
Lysande rött
I toaletten
De säger
Att det inte är så farligt
Att det inte var ett riktigt barn
Bara en klump med celler
Men likväl
Är jag en mor utan barn

Hur ska de kunna veta
Att all kärlek jag bär
Har blivit en tung börda
När jag inte kan ge den till den
Som den var ämnad
Och hur ska de kunna veta
Att i mitt hjärta har tappat takten
Slår helt ur kontroll
Nu när det inte slår för dig

Min ängel