som en gnistrande stjärna svanamyran om morgonen,
som en brud i vitt stiger dimman hon dansar bortden
jag aldrig kan nå som en hägring, vindarna vaknar
jag drömde om den sol som lyste över en myr som
i myllan min barn dom gömde,

ingen stans på jordens rund man kunde höra
från möraföglar så vacker sång, skog och hus
dom byggde, hårda torpare som med hackor och
spadar täjmde dig en gång,

se dej om tänk på alla dom som har slitit
men även dom har drömt, ta dina fäder
till ditt hjärta och som du ser
deras svett och blod i pulsar från tunga hjärtslag
stiga i dimman vårda dom ömt,

här brände man sitt brännvin till läkedom
här släckte man sin törst, skål för faan
fira varann ta en fest

högt över svanamyran bortom längtande norrsken
svävar solskensögat som ser hur skålarna av stadiga
händer höjs mot skyn,

ja mycket händer i fläckarna
bakom solen som så sakta vänder sig om går ner
möter månen som tar vid högt i östan ovan byn

och svävande skickar de
finaste strålar målar oss i guld
som skimrande
blommor långt bort som en dröm bakom värkande
hjärtat mitt.