Tack gode gud för livet
men hjälp mig att förstå.
Varför jag som mamma får slita till bristningen
men pappan bara gå?
Barnen är ju goda.
Har ej bett om att finnas på jord.
Men det är ju dom som straffas.
När en trött jag ej får sova
kommer lätt många hårda ord.
Så mycket dom fått stå ut med.
Hur hittar jag livet igen?
Vart finns orken till trötta mammor?
Vill bara få vara glad och pigg igen....







070604