Skuggorna förlängs,
medvetandet förträngs,
ger vika för melankoli
i dunkla drömmars symfoni
förklädd i sjuka stämningars bedövning.
Varför upplevs detta negativt
när livet blott är positivt
som glädjens fackla i världsrymdens natt?
Jag kan ej fatta det,
det måste vara vekhet,
ty allt vett förbjuder schack och matt.
Vik hädan, skuggor och förtrollning,
låt mig leva blott för ljus och gryning,
ty livets enda lag är liv i evighet.