jag sträcker fram mitt finger varje dag
kalla metallstängsel hindrar min kropp att följa efter
den elaka häxan håller mig fången
– släpp mig fri
– låt mig flyga
hon skrattar elakt
min vädjan löses upp av vind
och blåser bort
jag karvar ett nytt streck
sjutusentvåhundranittionio