Var är du, när du sakta vecklar ut ditt tomma pappersark
är du precis som jag en av de minsta små, liten och grå..
ibland är jag kraften från flera tjurars bundna ilska, ibland inte fullt
en hårsmån ifrån
likt fjärilen i sin kokong är drömmarna det som ger näring åt alltet
drömmer du ochså.. eller tar tårarna och tystnaden över
smärtan vrider, sliter och söver.. tills sömnens omfamningen till slut blir en
välkommen och befriande vän-igen..