En liten tår rullade ner för din kind.

Du vände snabbt bort huvudet från mig,
du trodde inte att jag såg.

Men jag såg din tår och i samma ögonblick
din stora smärta som ligger i ditt innre.

Tåren ramlade ner på marken och du låssades
som att den aldrig funnits där.

Även fast jag såg spåret av den på din kind
och att dina ögon lös av smärta.

Jag försökte prata med dig,
men du stötte bara bort mig om och om igen.

Nu har du försvunnit från mig
och allt är mitt fel.

Om jag bara hade försökt lite mer,
så hade ditt hjärta fortfarande slagit..