Fladdermössen lodar sig
trevande fram
genom denna natt
som fylld av arktiskt ljus
och nattflyns ekon
är ett magiskt hopkok.

Betraktar de sig själva
där de drevar mygg
genom de mystiskt skimrande
mörka skogar
som trollas fram ur sjön
i skymningstimmen?

Frågar de sina spegeljag
vad som är hemligheten?
Varför de ständigt rinner undan
på sina vingsträckta fingrar
likt förspillda metaforer
bland fiskringarna?