Räddd
för
att vara fri ???
Dessa ständiga rädslomoln
som skymmer solens
belysanden strålar
som gör att klarheten segrar
Medans rädslomolnen
får oss att ständigt boka upp oss
Hit och Dit
I gamla och välkända mönster
och när vi samlat mod att spåra nytt
Så finns det alltid någon färdkamrat
som är redo att föra oss tillbak till stimmet
Med sin välvilja = deras egna förbud
Det är i dessa ögonblick som
möjligheternas tornado öppnas och malströmmens djup skymtas
Vad vi väljer då
Är av STÖRSTA betydelse
skall vi spåra in igen
el spåra ut ???
I det okändas förbjudna territorium ?
Frihetens sköna vind friskar alltid upp
inför ett nytt äventyr
Men varför vågar så få möta den ?
Vågar jag möta den ?
Får man vara säker på sin längtans kraft
får jag släppa taget igen
om mina förtöjning trossar ???
De andra viftar på armarna vid hamnkanten
medans mitt skepp hissar segel
mot en ny horisont
Frågan är viftar de i skräck inför förlust
el viftar de med sann lyckönskan
inför min färd ???
In i Jordens medelpunkt
Har det någon betydelse
varför de viftar ???