Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Han har en hemlig karta

Han tog mig i handen
flätade fingrar
förde mig framåt
på ängens golv

Själv går han bakåt
med blundande ögon
viss i sin förkraft
leder mig lätt

Grönskande mattor
i jadenyanser
greppar försiktigt
min utsträckta fot

Allt tryggare blir jag
nu lugnet slår ner
viss i att våga
ge honom mig

Nu går det undan
ängsblommor jollrar
säker jag sluter
ögonens spärr

Fötter förflyttas
händer i händer
till höger om mig
dansar han nu

Jag hinner inget se
men plötsligt - en mina
timmar av pina
är allt som finns kvar

Och han visste om det
han hade kartan
lät honom leda
mitt till sitt mål




Fri vers av Poetnissa
Läst 547 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-07-27 13:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Poetnissa
Poetnissa